..fly me to the moon..

..and let me play among the stars, let me know what spring is like on Jupiter and Mars..

Tiden flyger verkligen förbi. Även om det inte är vår än, så rätt som det är är den här.
Ibland känns det som om jag står stilla medan tidsflödet rinner som en ström förbi mig. Man märker inte att man blir äldre (vissa tecken finns ju, men det är mer fysiken som förändras, sinnet förblir ungt, yngre eller vad man nu vill kalla det), det är bara barnen som blir större, arbetet förändras och livet tickar på. Allt medan man står mitt i strömmen, lätt förvånad och försöker förstå.

Det är så svårt att se utvecklingen hos sig själv. På arbetskamrater, barn och vänner ser jag en ständig utveckling. Men jag då? Vad händer med mig? Förmodligen en hel del, men det är så svårt att se. För att inte tala om att känna. Är det något man känner så är det snarare att man regrederar, vilket förhoppningsvis är fel.

Nu är han inne i en sådan kvasifilosofisk backlash-spiral när han lyssnar på Leonard Cohen och Van Morrison tänker säkert du som läser. Och, ja förmodligen, svarar jag. Hur undviker man dem? Cohen, Morrison och spiralen alltså? Hur? Eller skall man ta det som en del av det förbiströmmande livet? Jag vet inte! Jag vet bara att ibland känns det som om livet passerar förbi och man står bara och tittar och hinner inte hänga med. Tappar man bort sig själv mitt i bruset från det förbiströmmande livet? Hur hittar man i så fall tillbaka?
No guru, no method, no teacher. Mina damer och herrar; Van the Man!

http://open.spotify.com/track/1wLCZDgv96BmCkVQvtjEcL

gratis morot..jösses vad trevligt..

Jag blir ständigt fascinerad av hur glad man blir över att få något extra, något gratis.

Jag kommer från Ica Hallstahammar och har byggt en ostdisk. Det blev bra, jag är nöjd!
Bilen går bra, nya däck som rullar tyst och mjukt; jag behöver dock tanka. En kort tanke far igenom hjärnan; vad bra det är med tjänstebil! Man bara lämnar in bilen och får nya däck, någon annan betalar. Man behöver tanka, någon annan betalar. Man är nöjd!
Jag har arbetat med kroppen hela förmiddagen, jag är hungrig. Alla bensinmackar säljer korv. Man kan för en rimlig summa (35:-) få en wienerkorv med grovt bröd, räksallad, stark senap, ketchup och en hel (!) halvliter Trocadero. Återigen nöjd!
När jag tagit emot korven säger den trevliga damen på Statoil utanför Hallstahammar invid E18 (bör besökas, ruskigt välskött bekvämlighetsinrättning); idag får du en gratis påse morötter till korven. Nu är jag mer än nöjd.
Tänk att man blir så glad för något så lite. Det finns hopp.
Undrar om man skulle bli ännu gladare om man fick en gratis gurka?

why a duck?

Varför inte? Det är som vanligt det enda svaret på den frågan.

Sommaren, och här måste vi vara ärliga, är ju uppenbarligen inte den bästa årstiden för bloggerier. Få bloggar, där det inte bloggas för pengar, är speciellt aktiva på sommaren. Glädjande nog kan man anta att detta slår hål på myten om den ensamme, anemiske datanörden som arketyp för genomsnittsbloggaren.

Sannolikt är bloggaren en sympatisk, snäll, intelligent, snygg, smart person med enorm espri. Och en anka på huvudet!

Det har inte varit så mycket bilder den sista tiden. Men frukta ej. Så snart semestern är slut skall det läggas upp bilder som funnes det ej en gryning. Njut av sommaren så länge den varar!

hot hot hot..

Vad kan man säga. Semester vecka 26 och 27 visade sig vara en vinstlott. Äntligen är det min tur!! Så här varmt var det väl länge sen vi hade så här tidigt på milleniet, i alla fall i juni.

Jag har köpt mitt första par riktiga flip-flops någonsin, det är så varmt att man inte kan sova på nätterna (även om vissa fortfarande sover i pyjamasbyxor och linne..), jag har nog badat varje dag de sista veckorna och tomaterna växer som om de kom från Monsantos laboratorium. Skön sommar alltså!

Kolla in lite schyssta sommarbadbilder!

Mittelsommer extravaganza..

Sista dagen på midsommarhelgen. Det har varit en lugn helg på alla fronter. Inget direkt firande, vi sov till halv ett på midsommarafton. Till och med Kalle var vaken före oss.. Sen har resten av helgen gått i samma tempo. Dels beroende på att det regnat nästan hela helgen men också på att det jobbats hektiskt den sista tiden. Det var skönt att vila lite!

Vi har inte bara vilat, vi har ätit gott också. Lasagne, grillat revben, hjortytterfilé med färskpotatis och bönsallad bara för att nämna ett axplock. Gott gott!

Mahshid och jag var uppe en sväng på stan på midsommarafton för att kolla läget (Kalle hade bestämt sig för att tillbringa helgen med xboxen). Tvärdött! Allt var stängt! Allt, inte ens ett fik var öppet. Vi flanerade lite och sen åkte vi och handlade mat, se ovan.

Att de inte kan kamma till sig i Irak! Jag fattar inte det ska vara så svårt för alla totalitära regimer att känna vartåt vinden blåser? Men det är väl svårt att släppa ifrån sig makt när man dels haft den länge och dels anser sig ha fått makten av Gud. Hursomhelst, there will be blood. Tyvärr!

Nu är det strax dags att fika lite och sen blir det nog sängen. Jobbdag imorgon. Både för Mats, Mahshid (sover redan) och Kalle. Fast jag jobbar bara två dagar, sen semester. Skönt!

Jag satt och pratade lite med Sture i torsdagskväll. Tänk att det ska vara så svårt att fatta att utan en skola som står sig i ett internationellt perspektiv kommer Sverige obönhörligen att halka mer och mer efter med allt vad det innebär. Problemet är väl att det tagit trettio år att nå den här låga nivån och att vända det hela är inte gjort i en handvändning. Vi förutsåg både horisontella och vertikala klassklyftor framöver. Utbildad-outbildad, rik-fattig. Vilket naturligtvis hänger ihop till viss del. Vi var inte så hoppfulla alltså. Fast vad vet vi?

Nej, blir det något kaffe eller?

..du tysta, du glädjerika sköna..

Hur glad kan man egentligen vara när man sitter i sin ensamhet med en avslagen lättöl, en tallrik med kallnande korv, Willys potatissallad och Nationaldagsfirande från ett regnigt Skansen på tv? Tja, sådär!

Efter att ha varit nere på stan en sväng kan man bara konstatera att det kanske behövs ett sekel innan nationaldagskänslan riktigt sätter sig. Det blir en lite märklig krock att det mest framträdande på stadens gator torg och inrättningar är valet till europaparlamentet. Omen eller symptom?

Apropå valet. Har du bestämt dig? Nej, inte Lättareklamen. Nu är det på riktigt. Hur ska du rösta? En svår fråga. Det närmaste valinformation jag kommit var idag när jag såg två trötta valarbetare gå runt och sätta upp affischer på Marit Paulsen. Lite i senaste laget kan tyckas och man fick vara snabb för en minut efter kom en kille och affisherade över Marit med konsumentinformation om Rockweekend 2009 på Kilafors herrgård.
Låter inte Kilafors herrgård lite som picnickänsla? Det stora dragplåstren är Chickenfoot och W.A.S.P.. Känns ju inte som den hetaste festivalen. W.A.S.P. brukar ju i och för sig ha med sig egna köttben så picnic verkar inte så långsökt.

Nu kan man ju så vitt jag vet inte rösta på Blackie Lawless till europaparlamentet så vem då? Jag gjorde ju bort mig i senaste riksdagsvalet (han verkade ju så trevlig den lille flintskallige mannen men nuförtiden låter han som en begravningentreprenör med "lebensangst") så jag måste tänka till lite. Liberaler känns ju verkligen som att sätta räven till att vakta hönsgården. Kommunister går bort och enfrågepirater och nationalsocialistwannabees likaså. Centern? Vad? Vem? Vilka? Socialdemokraterna då? Marita Ulvskog..jag vet inte, känns sådär. Men jag har ju en god natts sömn på mig att fundera.

Källström missar en straff och sen ger Nilsson bollen till dansken som nätar så det svider i den svenska folksjälen. Nu är det nationaldag. Hurra!

Bilderbok..

Nothing fancy. Bara lite blandade bilder från våren!

FACE OFF ..eller on?

Och varför lånar jag titeln till en medioker actionfilm för att betitla denna högst anspråkslösa blog? Jo, man står i valet och kvalet. Facebook eller inte facebook? C'est la question så att säga. Jag har alltid varit högst tveksam till detta fenomen att i varje givet ögonblick vara helt utlämnad på nätet. Å andra sidan säger ju mig mitt, lilla men naggande goda, intellekt att det ju faktiskt är jag själv som sätter ribban, för att låna en euforism från sportens (eller är det idrottens, jag lär mig aldrig skillnaden) värld. Dessutom blogar jag ju redan. Nåja, jag funderar lite till. Det finns dock en lockelse, det skall medges. Efter vad jag har förstått så träffar man folk men inte visste att man kände eller ens vill lära känna och sånt är ju alltid intressant. Ni får väl hålla utkik ni facebookar, tookar och storfotar.

Inte utan viss stolthet sitter jag och skriver detta på min nyinredda balkong. Stolthet över balkongen alltså, inte detta pekoralistiska hobbykåseri. Efter tre år har den nu kommit till stånd. Min balcone erectus av ordningen terrazza. Med stor hjälp av min musa Mahshid. Hon är bäst ever! Här skall drivas fram såväl tomater (i hörnet), jordgubbar (bredvid) samt gurka (bakom ryggen). Även persilja, rucola och minispenat finns på menyn. Vi får väl se vad som överlever sommaren.

Ska jag berätta vad som hänt på jobbet? På jobbet har följande hänt: jag har nu officiellt bytt distrikt! Egentligen inte så revolutionerande att det behövs ett utropstecken men jag hade inte använt något sådant än.. Jag kommer nu att tillbringa mina dagar med att planlöst irra mellan metropolerna Tierp, Bålsta, Sala, Knivsta och Enköping. Ja, och så Västerås, Uppsala och valda godbitar av Stockholm också så gossen ska nog kunna sätta en frugal middag på bordet även i framtiden. Det skall faktiskt bli jättekul! Mindre kul är ju att jag tar över efter Johan som slutar. Han var ju en av anledningarna till att jag sökte till Ridderheims överhuvudtaget. Men han blir kvar i delikatessbranchen så våra vägar lär korsas igen. Dessutom tänker jag våldgästa hans chateau i Mariefred så det så.

Vi hade en hejdundrande avskedsmiddag på kontoret i fredags afton för Johan. Halstrade pilgrimsmusslor, vit sparris, ripa, potatisgalette och lakritspannacotta stod på menyn tillsammans med mycket annat. Vår sommelierhovmästarkock Carl Patrik hade dessutom grävt djupt i sin källare och bidrog med otroliga viner och en fantastisk Laphroig. Tack Patrik!

Norge vann ESC! Just nu känns minnet av "mil etter mil" (Jahn Teigen, kom inte tillbaka, inget är förlåtet) långt borta. IILWAFT vann genom att vara hutlöst mycket bättre än de andra bidragen. Hade dock den (av mig) förhandstippade vinnaren "Aven Romale" med Gipsy.cz (se förrförra bloggen) tagit sig vidare från första semifinalen så hade sannolikt utgången varit mycket osäker. Vad gäller värdskap av finalen vill jag bara citera en anonym källa -vad hjälper det att byta programledare om manusförfattaren är densamma? 'nuf said!

Face on eller off..vi får se. Faecesbook verkar vara här för att stanna. Vi kanske ses på cybervinden!

Förresten.. C-table på restaurang Oasia i Uppsala rekommenderas. Gör!

Ut och sola kids!

Slow train coming eller en sauna på spåret

Jag åker tåg från RidderheimsFalbygdens konferens på mentalsjukhuset i Falköping. Det är hett i vagnen. Förbannat hett!

Konferensen har varit bra men lunchen igår på sagda sjukhus..jag minns pölsan i skolan på sjuttiotalet, ljummen, tillagad i centralkök 1 mil bort, utkörd i kantin i ordinarie skolskjutsen, serverad ljummen i vår kombinerade gymnastksal/matsal med svettdoften nödtorftigt utvädrad efter senast lektionen. Gourmetkäk, gourmetkäk I tell you, jämfört med gårdagens lunch. Jag åt champinjoncrepes. Redan när crepet vägrade släppa taget om botten på blecket anade jag oråd och tog extra mycket salladsbuffé. Ett klokt val! Crepesen visade sig vara totalt oätliga. En seg hinna av pannkaka som omgav ett tapetklister med en fyllning som gav ordet svampig en ny och djupare innebörd. Jag kan inta tala om det.. Middagen däremot! Ett första smakprov på vårt nya tapaskoncept. Fantastiskt gott! Har alla möjligheter att bli great succés!

Jag hade egentligen tänkt blogga igår. Tänk att få börja ett inlägg med orden "här sitter jag ensam på ett hotellrum i en okänd stad..". Men det var alldeles för mycket folk runtomkring och bråttom till middagen och efteråt var jag alldeles för...trött! Jag får ha den innestående. Inledningen alltså.

Hettan i vagnen är påträngande, folk runtomkring har fallit i febrig slummer. Tåget rusar fram genom lundar av bladlösa träd sträckande sig mot den molnfria himlen bönfallande sin skapare om vatten och skugga. Gräset lyser gult och dött på den omgivande slättmarken. Jag känner mitt medvetande sakta rinna iväg ner i pölen av svett som bildats runt mina svullna fötter..

Resan är vägen och vägen är resenärens mål!

http://www.youtube.com/watch?v=KcY13X-bDm4

Våren är här eller spring för livet..

Det verkar som om coffe shops har en positiv inverkan på mitt bloggande. Här sitter jag på Franco's Coffe mitt på Karlavägen (Östermalm kids..) och tittar på två småttingar som drabbats av våren. Eller det är nog hon som är småtting, han verkar äldre. Hm, rings a bell in tha distance. De verkar väldigt inne i sitt samtal i alla fall. Trevligt!

Jag har varit duktig i dag. Byggt om i en butik och sen varit och bitat ost inför en demo imorgon och på fredag. Blev tvungen att göra det idag eftersom jag reser till metropolen Falköping imorgon för att konferera på sjukhuset (!). Spartider typ.. Det blir säkert bra, mindre bra att tåget går 7.14 från Sthlm C. Tidig morgon. Apropå tidiga morgnar. Jag säger bara: Bålstacupen i söndags. Fem grader och snålblåst! Det är tur att man älskar sina barn. Oskars lag var med på Bålstacupen och för att sammanfatta det hela: upp 05.00, matsäck, samling 06.45, avfärd Bålsta, tre matcher med ett antal timmar emellan, skitungarna vinner alla matcher, väntan på semi och final, final kl 20.00 mot Kungsängen som spelade sina matcher igår (läs lördag) och kom utvilade till slutspelet, förlust 0-1, hemfärd, hämta Lon, i säng 22.45, pigga på måndagsmorgonen..not! De var jätteduktiga och Oskar var mycket nöjd!

Apropå vår (för att ankyta till inledningen). Vi var bjudna på långfredagsmiddag till en av Mahshids kursare som bor i Björklinge med man och barn. Väldigt trevligt! Vädret gjorde att vi kunde sitta ute och begå såväl sill och nubbe som lammstek och Schwarzwaldstårta. Nämnde jag att Mahshids kursare heter Petra och hennes man Peter..det blir bättre. Han är från Tyskland (och källarmästare på slottet) vilket förklarar Scwarzwaldtårtan. Inte att han är källarmästare utan från Tyskland. Dessutom var det hans mor som gjort tårtan, men nu tappar jag tråden. Jag säger bara, Peter und Petra Reichler. Smaka på den. Tyska är ett underbart språk. Alltnog, det var en underbar middag och vi hade jättekul. Om ni mot förmodan skulle läsas detta, Peter und Petra. Tack så jättemycket!

Nu när jag nuddat vid det stora okända, Europa utanför norden alltså, vill jag bara toucha Eurovision Song Contest litegrann och framförallt Tjeckien. Jag såg inledningen på det här programmet inför ESC där de spelar upp låtarna och en panel tycker till. Panelen var ju urusel! Fylld av sin egen viktighet inför det stora fantastiska som ESC står för. Förbrödring, händer som sträcks över nationsgränser outsäglig lycka, folkslag förenas, alla motsättningar glöms, ja den ärade läsaren förstår vad jag menar. Och så totaldissar panelen Tjeckiens bidrag, Tjeckiens Romska bidrag, Aven Romale med Gipsy.cx, nota bene. En fantasilöshet och humorbefrielse utan dess like. Det var 1968 all over again! Min röst i Eurovision Song Contest ligger fast förankrad i Tjeckiens bidrag. Guildo Horn kom tillbaka, allt är förlåtet!

Beam me up Scotty..!

Är jag inne i en transcendental period, transition, less is more eller försöker jag bara upphäva naturlagarna?

I vilket fall som helst har jag börjat rensa överallt. I går garderoben, idag skafferiet! Det kan vara våren (varning för hobbypsykologi), rensa ut det gamla inför vårens ankomst. Skapa plats för den spirande vårens knoppiga ymnighet (somebody, please stop me!).. Eller, jag har tröttnat på en massa prylar. Och med det menar jag inte att jag tröttnat på prylar utan mer "less is more" (aha! se ovan) i betydelsen kvalitet före kvantitet. Och även om jag inte riktigt har nått läget "kvalitet" kan jag ju alltid göra något åt läget "kvantitet". Det gäller att se det stora i det lilla. (Påminnelse till mig, någon gång ska jag utveckla ämnet floskler)

Jag har en obestämbar känsla av att det kommer att bli en intressant vår. På ett bra eller mindre bra sätt. Svaret har vi i juni..






Oh yes, smokin' hot!








Kan man hoppas på en solig och varm sommar tro!?

Tänk vad ett tv-program kan göra.. Jag satt och slog lite håglöst runt bland kanalerna denna söndagskväll. Oskar skulle strax i säng, Lon sov och kaffet stod och drog på köksbänken. Då! Kunskapskanalen! Är det någon kanal som med jämna mellanrum leverarar hyperintressanta program så är det den.

Så även denna afton. Programmet hette Helvetica och handlade om just typsnittet Helvetica i synnerhet men även tankar och filosofier om typografi i allmänhet. Jag blev sittande som klistrad framför tv-apparaten. Tänk att jag hade glömt bort hur intressant typografi är. Jag känner att här måste jag ta igen förlorad tid och förlorade kunskaper. Ett perfekt fritidsprojekt!

Någonting helt annat som jag återupptäckt idag. Fantastiskt vad duktig man känner sig och hur bra man mår när man har städat och rensat! Jag har plockat och slängt. Papper, kläder man inte använder (klädinsamling naturligtvis), trasiga leksaker, saker man inte använt på flera år. Och så fint det blir efteråt. Jag är naturligtvis inspirerad av Mahshid som har flyttat och då gjort samma sak. Ta efter goda exempel är väl inte fel? Hennes lilla etta på 21 kvm blev för övrigt jättefin. Tacka för det förresten..sex timmar på IKEA i Kungens kurva, inklusive en del ordväxlingar, måste ju generera någon sorts resultat. I det här fallet ett gott.

På jobbet är det lite, kanske inte turbulent men åt det hållet. Johan Rosenberg, en av anledningarna till att jag sökte jobb på Ridderheims tar sin Mats ur skolan så att säga. Han känner att det är dags för nya betesmarker och kliver över stängslet till en av våra konkurrenter, Italiana Foods. Jättetråkigt! Men jag förstår honom. Sen Atria köpte Ridderheims har mycket ändrats och för de som varit med länge är förändringen och synsättet på arbetet märkbar. Tyvärr är det nog så att vi om ett par år har förändrats och blivit ett mer slätstruket företag som jobbar i delikatessbranchens mittfåra. Jag hoppas dock att jag har fel. De har jag haft förr och jag kommer att ha synpunkter på utvecklingen.

Jag ska försöka skriva lite oftare i framtiden och kanske ta lite bilder och lägga in.. Sånt är ju så trevligt.

Allt jag vill ha är en ny MacBook Pro! Är det för mycket begärt?

..there will be a change..

Så är Obamalama på banan. Bortsett från att det förmodligen är "business as usual" with a twist (USA är en koloss på lerfötter) så finns det kanske en anledning att se lite ljusare på USAs aktiviteter framöver. Man hoppas ju att fokus mycket på inre angelägenheter kommer att ge dem något annat än världspolisköret att tänka på. Det verkar dessutom som om det behövs. Många kockar (läs delstater) ger dålig infrastruktur. Det finns en poäng med statlig förvaltning i vissa lägen. Framförallt när det gäller basala funktioner såsom sjukvård, infrastruktur, polis och sånt. Oops, glider jag åt vänster? Må så vara i så fall.

Nog om detta. Kalle var och käkade middag igår och blev lite gratulerad. Tyvärr hade inte hans present kommit än. Fördelen med internettet är att man har allt till hands och handla är lätt. Nackdelen är att leverans via internet inte är löst. Men den dyker väl upp vad det lider.

Nej nu måste jag jobba lite. Lunch på Waynes igen..

Kram på er alla!

Javisst ja! Det hade jag glömt..

Det var ju faktiskt vinter ett mycket kort tag i slutet av november. Det som kanske var ännu märkligare var att vi hann vara ute och åka pulka och så. Här kommer lite bilder och filmer. Det finns ju faktiskt lite bilder från den korta vintersnutten sen förut på bloggen. Men dom är ju av den lite mer artistiska typen (oj, hybris kallas det visst).  Här kommer lite ren och skär vinterglädje

Den korta vintern -08

Jag hoppas att den något mediokra kvaliteten på själva filmerna inte förtar det allmänbildande och inspirerande innehållet. Betänk att dom är filmade på kvällen med digitalkamera och att för hundra år sen hade man fått rita direkt på skärmen..

Ring ut det gamla, ring in det nya..! Ta en klämtare alltså..

Oj oj! Nu är det över en månad sen jag skrev något. Det har varit jul och nyår och en massa jobb innan det. Få se..hann vi inte med ett besök i Örebro före jul också?

Örebro

Vi hann dock med en julavslutningsmiddag på kontoret, med respektive den här gången vilket var kul. Vi har ju en jättebra sammanhållning och kompiskänsla på Ridderheims stockholmskontor som är lite unik. Jag har inte stött på det någon annanstans där jag jobbat. Now we're family too..

Ridderheims julkul..

Vi tänkte vi skulle göra flera flugor på smällen och förena nytta med nöje så vi beställde upp produkter från Ridderheims som vi inte hunnit testa än. Framförallt saker ur vårt Lilla saluhallen-sortiment med produkter från små lokala tillverkare. Sen kompletterade vi med lite öl och vin (Patrik, cykelfantomen från Vallentuna är oslagbar!) och fruktsallad. Perfekt! Efter själva middagsdelen (läs fest) bestämde sig ungdomarna för att fortsätta på lokal. Kosan styrdes mot baren "Storstad" på Odengatan. Väldigt trevligt men lokalen var definitivt mer less än more om man så säger. Spartansk, men vi hade kul!

Mahshid och jag hade tänkt sova på soffan på kontoret så när vi bröt upp tänkte vi; Bromma, hur långt kan det vara? Vi promenerar. Det är drygt 7 km..det tog enochenhalv timme. Men det var skönt och när vi kom på att man kunde stänga av ventilationen funkade soffan också.

Dagen efter (lördag) gjorde vi julklappsshopping i Stockholm. Kul! Det är alltid kul tillsammans med Grodan! I'm happi! Vi hann springa på second hand också.

Detta var helgen innan jul. Sen hårdjobbade jag två dagar och sen kom julen. Hurra! Tillochmed lite rimfrost som simulerade snö.

Julafton firades i all stillhet med litet julbord till lunch (pyttelitet) och lammkotletter till kvällen. Då hade vi redan fått julklappar, typ två minuter efter midnatt.. Jag fick en fet äkta Breitlingklocka från Thailand. Mahshid fick curlingkängor och ja, man ser den andra presenten på bild nedan. Jag säger bara, bling bling. Vi jetsetade lite och bytte om till kvällen, Mahshid är så snygg!

Vi hade ambitionen att gå på julotta också och det blev nästan så :) men när klockan ringde kl sex fegade vi ur och sov vidare tills kära mor ringde och väckte oss och omtalade att nu var de halvvägs till Uppsala. Det var bara att kliva upp och dra igång dammsugaren. Vi hade nästan frukostlunchen klar när de kom. Starkt jobbat!

På annandagen kom kidsen och firade sin julafton nummer två. Vi hade jättekul och alla var nöjda med sina klappar! Fett julbord med revbensspjäll, skinka, rödkål, sill, jansson, farmors kötbullar och massa annat. Lidls julmust till exempel som vi jagade runt på samtliga (3) Lidl i stan efter innan vi kom över en av de sista sex plattorna i kommunen. Worth waiting for! På kvällen åkte farsan och morsan hem och helgen softades bort. Skönt!

På nyår var vi bortbjudna till Linda och Andreas, Linda jobbade på Magneten och är kompis med Mahshid sen länge. Det var lite annat löst folk där också. Vi gjorde en hjortsadel, hade som tur en som låg och skräpade i frysen, och tog med tillsammans med lite vin och rejält med sallad. Trevligt! Vår vana trogen gick vi hem, bara drygt fyra km den här gången. Dagen efter (nej inte "dagen efter" kom igen man är väl vuxen, alltså nyårsdagen) gick vi upp på stan innan vi skulle gå (!) och hämta bilen. Det blev bussen till slut för det var arktisk kyla och blåst. Vi tänkte i alla fall gå upp på stan och fika lite lunch men se det gick inte, allt var stängt. Vi hittade ett öppet Sibylla-hak så det blev superstar och kebab. Det funkade! Aldrig har väl bilen varit så isig som när vi hämtade den..

Nyår

På fredagen jobbade jag men det blev en kortdag. Vid elvatiden hade jag ringt all kunder och stängde butiken och for hem. På kvällen kom småttingarna och stannade till söndag. Absolut inget nyttigt blev gjort den helgen. Ja, lite dammsugning men inget ambitiöst.

Nu har jag varit på konferens tre dagar i Göteborg. Ridderheims och Falbygdens har ju gått ihop och heter numera Ridderheims & Falbygdens, inte helt otippat. Det är dock massor som ska samordnas och nya sortiment som ska läras in och, inte oviktigt i sammanhanget, en fruktansvärd massa arbete som ska utföras framöver. Men det känns jättespännande och jag tror att det kommer att bli riktgt bra!

Jaha ja, det var en liten summering sen sist. Inte så spirituell kanske men den kommer med bilder! Och en liten film.

Hoppas det nya året blir ett bra år för oss alla!