En gång kallades jag Janusz..

Det var i min ungdom, alltså under sent 70-tal, som jag av några kompisar förärades med detta tillnamn. Jag var och har aldrig varit intresserad av fotboll, eller någon annan sport, i någon större utsträckning. Dock har jag varit tvungen att då och då engagera mig i just fotbollsspelande. Så även en gång under en hajk med Filadelfiakyrkan i Örebro.
Vi var vid ett torp mitt ute i absolut ingenstans och det skulle spelas fotboll. Jag fick som vanligt den tveksamma äran att vakta kassen. I mina mörkaste ögonblick misstänker jag att jag hamnade där därför att jag ansågs göra minst skada så. Men det kan vara min inbollning också..inbillning menar jag.
Hursomhelst så försökte jag förfina målvaktandet genom att vid varje anfall kasta mig efter bollen, kan ha berott på bollrädsla. Efter att ha kastat mig fram och tillbaka under en förmiddag fick jag detta smeknamn av mina kära kamrater. Tydligen fanns det en gång i tiden en, tror jag, tjeckoslovakisk målvakt vid namn Janusz Tomaschewski vars specialitet var att genomföra spektakulära räddningar genom att dödsföraktande kasta sig efter varje hotande boll. Han lär ha spelat engelsk ligafotboll i Tottenham Hotspurs eller liknande.

Efter denna intressanta vandring nerför minnenas allé kommer jag osökt in på Parkcupen som Oskar spelade i dagarna två. Som av en händelse har jag lite bilder från denna.

Det har varit en kall helg. I lördags morse var jag, Oskar och Allen på plats vid Årsta IP klockan 07.15. För en gångs skull var vi först. Det var fruktansvärt dimmigt. En liten stund senare började resterande lagmedlemmar dyka upp och klockan åtta drog matchen igång. Tyvärr kunde jag bara stanna första matchen eftersom vi hade bygg- och målningsdag på Musiklådan. Vi byggde ett plank bakom ett fotbollsmål, målade en bod, sagda plank och ytterliggare ett. Under tiden säkrade UNIK en plats i slutspelet. Well Done!

Om gårdagen var höstlig och kall så var det inget mot idag. Konstant regn, blåst och kyla men vad gör man inte.. Dessutom envisades de med att vinna både kvart- och semifinal så det var bara att stanna och kolla. Eller inte riktigt. Farfar och farmor hade kommit upp för att se matcherna. Morsan, farmor alltså, hade glömt regnställ så hon tog farsans vilket innebar att han blev genomblöt. Jag fick åka med honom först för att leta regnställ och när vi inte hittade något för rimligt pris åkte vi hem och körde hans brallor i torktumlaren. Smart!

Tyvärr höll det inte hela vägen fram utan de föll i finalen mot Gamla Uppsala SK. Å andra sidan vann de serien före just GUSK så man kan väl säga att det var någon typ av poetisk rättvisa. Därav den gemensamma segerrusningen på bilderna. Studerar man bilderna närmare kan man dessutom göra sig en föreställning av hur blöta och kalla alla var, speciellt Oskar. Dagen till ära lagkapten. Allt i allt en värdig avslutning på fotbollssäsongen.

Parkcupen 4-5 september

Jag måste bara visa en underbar sommarbild, både sommardagen och Mahshid var underbart vacker! Vi gick och såg Singing In The Rain på bio senare. Jättekul!